Enemmän kuin legot

millariikka_rytkonen2

Olen syntynyt hammasvalistuksen kulta-aikaan. Syntymävuonnani 1975 turkulainen makeistehdas Hellas teki maailman ensimmäisen ksylitolipurukumin eli en ole elänyt aikaa ennen ksylitolia.

 Muistan edelleen hyvin selvästi, kuinka hammashoitajat kävivät opettamassa oikeaa harjaustekniikkaa koulussa. Suuren suuri hammasharja ja valtavat tekohampaat olivat pienen koululaisen silmin jotakin hyvin jännittävää ja erityisesti muistan vaaleanpunaiset harjaustuloksen paljastavat värjäystabletit. Koulun yhteydessä olevassa hammashoitolassa käynti oli aina yhtä odotettu juttu ja 80-luvun hammashoitolat olivat todellakin brändityön edellä kävijöitä. Tilannetta edesauttoi se tosi seikka, että käynniltä sai aina mukaan kaikkea kivaa pikku krääsää sekä tarroja.

 Luin hämmentyneenä viime keväänä uutisia Turusta, jossa kerrottiin, että rapakuntoiset hampaat vievät nuoria teho-osastolle ja jako hyvä- ja huono-osaisiin nuoriin jyrkkenee. Myönnän pysähtyneeni miettimään, luenko todella uutista meiltä Suomesta? Olenko näin vieraantunut sote-alan todellisuudesta, vaikka olen kuvitellut olevani kartalla sosiaali- ja terveysalan tuulista. Miten ihmeessä me olemme tilanteessa, jossa Andy McCoyn legot eivät ole enää ainoa purukalusto, jonka kunnostukseen vaaditaan tositoimia?

Viime kesänä Helsingin Sanomat uutisoi, että yleinen iensairauksia ja hampaiden kiinnityskudostulehdusta eli parodontiittia aiheuttava bakteeri vaikuttaa nuorten naisten hedelmällisyyteen. Ientulehdus vaikeuttaa siis raskaaksi tulemista. Syksyllä uutisoitiin, että 69 000 syrjäytynyttä nuorta maksaa vuodessa noin 1,4 miljardia euroa.

Helsingin Sanomat pyysi Tampereen yliopiston sosiaali- ja terveyspolitiikan professori Juho Saarta listaamaan viisi konkreettista keinoa, joilla nuorten syrjäytymiseen voidaan puuttua. Keino numero kolme pysäytti minut: ”nuorten hampaat kuntoon”.

 Moni ei ehkä ajattele hampaita puhuttaessa syrjäytymisestä. Hampaiden kunto nousee kuitenkin Saaren mukaan jatkuvasti esiin, kun nuorten syrjäytyneiden ongelmia käy läpi. Noin joka viides nuori jättää hammastarkastukset kokonaan väliin. Kyse ei ole esteettisestä haitasta vaan syrjäytymisriskiä lisäävästä tekijästä. ”Nuorten hampaat ovat huonossa kunnossa. Se vaikeuttaa esimerkiksi parisuhteiden syntymistä ja pääsyä työelämään”, Saari muistuttaa.

Olen kävelevä esimerkki siitä, että olen saanut syntyä hammasvalistuksen kulta-aikaan. Esimerkiksi valmistautuessani viime marraskuussa Tehyn valtuuston järjestäytymiskokoukseen ja puheenjohtajavaaliin, kävin suuhygienistin vastaanotolla. Hampaat ovat minulle niin tärkeä asia. Se iskostettiin teidän toimestanne mieleeni jo lapsena. Onneksi.

 Te, arvoisat suun terveyden ammattilaiset, teette yhteiskunnallisesti hyvin merkittävää työtä. Kiitän teitä koko Tehy-perheemme puolesta, että pidätte legojemme lisäksi kunnossa myös kokonaisvaltaisesti terveydestämme sekä hyvinvoinnistamme. Olette hyvin tärkeä osa Tehy-perheemme hyvän hoidon ketjua. 

Mitä olette mieltä: Pitäisikö hammashoitolat brändätä uudelleen? Olisiko aika suunterveydenhoidon uudelle kulta-ajalle?

 

Millariikka Rytkönen

puheenjohtaja, Tehy ry

 

 Mer än bara legobitar

 millariikka_rytkonen2Jag är född under tandupplysningens guldålder. Samma år som jag föddes, år 1975, tillverkades världens första xylitoltuggummi i sötsaksfabriken Hellas i Åbo. Jag har med andra ord aldrig upplevt tiden förrän det fanns xylitol.

Jag kommer fortfarande mycket tydligt ihåg hur det var då tandskötarna kom till skolan för att lära ut rätt tandborstningsteknik. Den enorma tandborsten och de jättestora löständerna tandskötarna hade med sig var något mycket spännande i en liten skolelevs ögon. Jag minns särskilt de rosa färgtabletterna som avslöjade borstningsresultatet. Ett besök på skolans tandklinik var alltid lika efterlängtat – 80-talets tandkliniker var verkligen föregångare inom varumärkesarbete! Det faktum att man alltid fick med sig allt möjligt roligt krimskrams och klistermärken efter besöket gjorde upplevelsen ännu trevligare.

Det var med stor förvåning jag läste nyheterna från Åbo förra våren om unga som blir inlagda på intensivvårdsavdelningen på grund av att deras tänder är i uruselt skick och om att uppdelningen i välbärgade och fattiga unga ökar. Jag måste erkänna att jag stannade upp och funderade, var detta verkligen nyheter från Finland? Har jag blivit så pass fjärmad från verkligheten inom social- och hälsovårdsbranschen, trots att jag har trott mig vara uppdaterad om vad som händer och sker inom branschen. Hur i all världen hamnade vi i en situation då det inte längre bara är Andy McCoys legobitar till tänder som är den enda tanduppsättningen i behov av kraftåtgärder för att sättas i skick?

Förra sommaren skrev Helsingin Sanomat att den allmänt förekommande bakterien som orsakar tandköttssjukdomar och tandköttsinflammation, dvs. parodontit, påverkar fertiliteten hos unga kvinnor. Med andra ord gör tandköttsinflammationer det svårare för kvinnor att bli gravida. På hösten förmedlades nyheten om att 69 000 marginaliserade unga kostar samhället cirka 1,4 miljarder euro per år.

Helsingin Sanomat bad Juho Saari, professor i social- och hälsovårdspolitik vid Tammerfors universitet, göra upp en lista med fem konkreta åtgärder med vilka man kunde ingripa i utslagningen av unga. Åtgärd nummer tre fick mig att stanna upp: ”få ordning på de ungas tänder”.

Många kanske inte tänker på tänder i samband med marginalisering. Enligt Saari kommer tändernas skick nästan alltid upp då man går igenom problemen hos utslagna unga. Närmare var femte av de unga hoppar över tandgranskningar. Det är inte enbart fråga om ett estetiskt problem utan om en faktor som ökar risken för utslagning.”De ungas tänder är i dåligt skick. Det försvårar till exempel bildandet av parförhållanden och gör det svårare att komma in i arbetslivet”, påminner Saari.

Jag är ett vandrande exempel på att jag har fått födas under tandupplysningens guldålder. Förra november då jag förberedde mig inför Tehys fullmäktiges konstituerande möte och ordförandeval gick jag till en munhygienist. Så viktiga är tänderna för mig. Det präntade ni in i mitt medvetande redan som barn. Till all lycka, får man väl säga.

Alla ni professionella inom munhälsovården utför ett oerhört betydelsefullt arbete för samhället. Jag tackar er å hela Tehy-familjens vägnar för att ni förutom att hålla våra tänder i skick även sköter om hela vår hälsa och vårt välbefinnande. Ni är en mycket viktig del av Tehy-familjens goda vårdkedja.

Vad tycker ni: Borde tandklinikerna varumärkas på nytt? Är det tid för en ny guldålder inom munhälsovården?

 

Millariikka Rytkönen

ordförande, Tehy ry