Kuunnellessani Suun terveys -tapahtuman avajaisissa Vuoden valittujen kauniita kiitospuheita, mietin kiittämistä ja sen merkitystä, kiittäjälle ja kiitoksen saajalle.
Olen työskennellyt työyhteisössä, jossa johtaja kiitti jokaista työntekijää kerran vuodessa, työpaikan joulujuhlassa. Kiitokset olivat erillinen ohjelmanumero, jota tiedettiin odottaa. Kiitokset olivat aina henkilökohtaiset ja hyvin perustellut ja tästä syystä ne oli mukava vastaanottaa. Johtaja perusteli tätä käytäntöä sillä, että ei hän ehdi meitä arjessa kiittää. Moittia kyllä ehti. Toisessa työpaikassa työnantajani, työparini, huikkasi aina kotiin lähtiessä ”Kiitos tästä päivästä” ja sekin tuntui pitkän päivän jälkeen mukavalle.
Näissä entisten työyhteisöjeni tavoissa kiteytyi kaksi kiittämisen periaatteista. Ensimmäinen on se, että annetaan kiitosta oikeista, konkreettisista asioista. Jos vain kehutaan, että olet loistavan hyvä kaikessa ja kiitokset menevät yliampuviksi, on kiitoksen saajalla enemmänkin kiusaantunut kuin kiitollinen olo. Ylenpalttinen, epäaidon vuolas kiittäminen voi myös saada pohtimaan, liittyykö kiitokseen jokin velvoite. Aito kiitos ei velvoita eikä vaadi vastaamaan heti samalla mitalla takaisin.
Toinen periaate on se, että pudotellaan pieniä kiitoksia sinne tänne, pitkin päivää. Kiittämisen ei tarvitse olla suurieleistä ja se vaikuttaa silti kiitoksen saajaan, mutta myös antajaan. Kiittäjän on nimittäin tärkeää saada kiittää, siitä tulee kiittäjälle itselleenkin hyvä mieli. Omassa avajaispuheenvuorossa kiitin sekä yhteistyöopiskelijoitamme että lähintä työkaveriani Anna-Maria ja itselle näiden yksinkertaisten kiitosten sanominen julkisesti oli sen verran tärkeää, että äänikin siinä hieman värisi.
Työyhteisöt, joissa kiittäminen ja huomioiminen ovat arkipäivää, on parempi me-henki ja työilmapiiri. Valitessamme Hammaslääkäriliiton kanssa Meidän työ – kunniamaininnan saajaa, huomasimme, että usein hyvän työpaikan tekijäksi koettiin se, että tärkeästä työstä kiitetään. Toisaalta yhdessä hakemuksessa kiitosta toivottiin tiimille tämän palkinnon myötä, kun sitä ei esihenkilöiltä koskaan saatu.
Työssä ilahdumme hyvästä asiakaspalautteesta ja potilaiden kiitoksista, mutta on hyvä muistaa kiitokset myös toisinpäin. Koulutan suun terveydenhuollon henkilöstöä motivoivan haastattelun käyttöön ja siinä menetelmässä potilaan vahvistaminen, eli kehuminen tai kiittäminen, on merkittävässä roolissa. Kun kehumme potilaan onnistumista, vaikka ienrajan puhdistamisessa, tapahtuu monta asiaa. Ensinnäkin potilaalle tulee hyvä mieli kehuista ja kun ihminen saa vahvistusta toiminnalleen, toimii hän näin jatkossakin. Tai ehkä jopa paremmin uusia kiitoksia saadakseen. Toisekseen kehuessamme, vahvistamme potilaan omaa osuutta ja omaa vastuuta suun hoidossa. Potilaan sitouttaminen omahoitoon ja vastuunottamiseen omasta terveydestään on myös motivoivan haastattelun ja ylipäätään suun terveydenhuollon periaatteiden mukaista.
Lopuksi, kiitos kaikille jäsenille, jotka ovat olleet mukanamme tänäkin vuonna, rakkaudeSTALajiin.
Mirkka Järvinen
Toiminnanjohtaja
STAL ry
Tack
När jag lyssnade på de vackra tacktalen av årets utvalda vid öppningen av evenemanget Munhälsa (Suun terveys), tänkte jag på tackande och dess betydelse för den som tackar och den som blir tackad.
Jag har arbetat i en arbetsgemenskap där direktören tackade varje anställd en gång om året, på arbetsplatsens julfest. Tacken var ett separat programnummer som vi visste skulle komma. Tacken var alltid personliga och väl motiverade och därför var det trevligt att ta emot dem. Direktören motiverade denna praxis med att hen inte hinner tacka oss i vardagen. Klaga hann hen nog. På en annan arbetsplats ropade min arbetsgivare, min arbetskamrat, alltid ”tack för idag” när jag skulle åka hem, och det kändes också trevligt efter en lång dag.
I dessa före detta arbetsgemenskaper utkristalliserades två principer för tackande. Den första är att tacka för riktiga, konkreta saker. Om man bara berömmer och säger att du är utmärkt på allt, och mottagaren blir överväldigad av berömmet, känner den som tar emot berömmet sig mer generad än tacksam. Ett överdrivet och oäkta tackande kan också få en att undra om tackandet är kopplat till någon skyldighet. Ett äkta tack förpliktar inte och kräver inte att man genast svarar med samma mått.
Den andra principen är att man tackar lite här och där, under hela dagen. Att tacka behöver inte vara en storslagen gest och det påverkar ändå mottagaren, och också givaren. Det är nämligen viktigt för den som tackar att få tacka, det får också hen själv på gott humör. I mitt öppningstal tackade jag både våra samarbetsstuderande och min närmaste arbetskamrat Anna-Maria, och för mig själv var det så pass viktigt att jag offentligt sagt dessa enkla tack att rösten darrade lite.
Arbetsgemenskaper där tackande och uppmärksamhet är vardag har en bättre vi-anda och ett bättre arbetsklimat. När vi tillsammans med Tandläkarförbundet valde mottagaren av hedersomnämnandet Vårt arbete (Meidän työ), upptäckte vi att man ofta upplevde att faktorn för vad som utgjorde en bra arbetsplats var att man tackar för viktigt arbete. I en ansökan önskade man å andra sidan att teamet tackades i och med detta pris, då man aldrig tackades av cheferna.
I arbetet gläder vi oss åt bra kundrespons och beröm från patienterna, men det är bra att komma ihåg att tacka även i motsatt riktning. Jag utbildar personalen inom munhälsovården i att använda en motiverande intervju och i den metoden spelar stärkandet av patienten, det vill säga beröm eller tackande, en viktig roll. När vi ger beröm för att patienten lyckas, till exempel i rengöringen av tandköttsgränserna, händer många saker. För det första blir patienten på gott humör av berömmet, och när en person får bekräftelse på det hen gjort, gör hen på samma sätt också i fortsättningen. Eller kanske till och med bättre för att få nytt beröm. För det andra, när vi berömmer stärker vi patientens egen delaktighet och eget ansvar över att sköta munnen. Att engagera patienten i egenvård och att ta ansvar för sin egen hälsa är också förenligt med principerna för motiverande intervju och överlag inom munhälsovården.
Slutligen, tack till alla medlemmar som har varit med oss även i år för kärleken till branschen och STAL.
Mirkka Järvinen
Verksamhetsledare
STAL rf